Kanske är det hösten som sätter sina spår. Kanske är det vad denna hösten innebär som gör att den känns tung. I slutet på januari kommer jag att lämna Lund och styra kosan mot Göteborg. Där väntar en ny lägenhet, en pojkvän och en praktikplats. Jag känner mig full av vemod samtidigt som det är väldigt härligt att få flytta ihop med världens finaste Erik. Men jag kommer sakna mitt Lund. Eller jag kommer sakna tjejerna. Äntligen har jag hittat dem, vänner som är så bra att det inte finns att finna några bättre. Som ni förstår känns livet lite tungt men det skulle nog vara konstigt annars.

Imorgon beger jag mig till Göteborg efter sista föreläsningen. Anledningen är främst kära svärfars 50-årsfest och sen ska jag naturligtvis pussa på mina älskade! Bilderna är från min mammas ställe, där jag är uppväxt.