Idag åkte han igen. Allt känns grått när han har varit här. Han kommer och färglägger min värld och när han sedan går tar han med sig sina färger och lämnar mig i min värld av grått. Jag saknar dig älskling, kom tillbaka! Du gör mig glad, färgglad. Min värld fylls av färg och jag blir glad. Jag vet ju att du inte lämnar mig när du stänger dörren och går mot tåget. Men det känns så. Det känns som om jag är lämnad, halv och ensam. Jag är glad annars också. Oftast är jag glad när du inte är här. Men din närvaro gör mig ännu gladare. Kanske blir jag snarare lycklig, bubblande glädje inom mig. Och när du går så tar du det färgglada, bubblade med dig. En dag blir det inga fler tåg fram och tillbaka. Då sover vi bredvid varandra varje natt. Varför gjorde vi såhär? Jag älskar dig